Mera solel - ja tack! Men var ska de nya storskaliga solcellsparkerna placeras?

I Den Goda Jorden har vi tagit fram ett första kunskapsmaterial med frågor och svar om solcellsanläggningar på jordbruksmark. Billigt och enkelt att bygga på plan mark för företagen, men i övrigt är frågetecknen många. 

Här har vi samlat lite fakta. Du kan även ladda ner vårt faktablad för utskrift.

Solcellsanläggningar på jordbruksmark, ja eller nej?

Den Goda Jordens målsättning är att förhindra att jordbruksmark exploateras på ett sätt som gör att den permanent försvinner som resurs för framtida generationer. Med den gröna omställningen ställs många markfrågor på sin spets och målkonflikten är uppenbar mellan att bevara jordbruksmark och att snabbt till låg kostnad bygga ut den förnybara elproduktionen.

Den Goda Jorden har börjat bygga upp en kunskapsbas kring hur storskaliga markbaserade solcellsanläggningar ska bedömas. Är det troligt att marken återställs för livsmedelsproduktion efter 40 år, eller ska vi se den som permanent förverkad?

Varför vill solcellsföretagen etablera sig i områden som domineras av åkermark?

De vill givetvis göra sin investering så lönsam som möjligt. Då är åkermark snabbt ”byggklar” för storskaliga anläggningar, särskilt i slättjordbruket där det finns plana ytor i stora sammanhängande fält. Ofta ligger sådan åkermark också i nära anslutning till de elnätsanslutningar som krävs och företagen slipper stora anslutningskostnader i sina kalkyler.

Hur länge gäller tillståndet för solcellsparker?

Bolagen söker för tillstånd mellan 30 och 45 år, och tillstånden brukar gälla inom detta tidsintervall.

Går det att återställa jordbruksmarken när tillståndet går ut?

Teoretiskt sett ja, men det är en ny teknik där ingen vet. I praktiken finns det stora frågetecken om hur markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas.

Solcellspanelerna förankras genom att ett stort antal stålprofiler (400-700 stycken per hektar) slås ned till ett djup om 1,5-3 meter under markytan. På marken mellan och under panelerna kommer nederbörd och solljus att fördelas mycket ojämnt.

All nederbörd kommer att koncentreras till markytorna mellan raderna med solcellspaneler, och hur det vattnet kommer att fördelas under marken med stålprofilerna som vattendelare är osäkert. Det finns områden där man konstaterat stor erosion ovan mark, och det finns allvarliga misstankar om att den förändrade avrinningen i marken under en storskalig solcellsanläggning kan omintetgöra dräneringssystem i omkringliggande jordbruksmarker.

Under panelerna ligger marken i permanent skugga. Ny forskning visar att markens egenskaper förändras i en solcellsanläggning jämfört med tidigare jordbruksdrift. Enligt studier av anläggningar som har varit i drift i max tio år har marken under panelerna lägre kolhalt, mindre vattenhållande förmåga, lägre temperatur och mindre aktivitet av markorganismer jämfört med marken mellan panelraderna. Hur förändringarna ser ut efter 40 år vet vi inget om, eller vad som krävs för att jordbruksmarken skall återställas till sin ursprungliga homogena bördighet.

Men behöver inte offer göras för att samhället ska klara att möta klimat-förändringarna? Förnybar el är en viktig del.

Det går att vända på frågan. Klimatförändringarna kräver inte bara förnybar el utan de kommer också att rita om kartan över var på jorden som det går att producera livsmedel. Det innebär att vi på norra halvklotet ska vara oerhört försiktiga med att minska vår jordbruksmark. Den kommer att behövas för att mätta många fler än vi själva.

Det saknas inte heller områden som redan är tagna i anspråk för industriområden och storskalig infrastruktur där det finns utrymme för solcellsanläggningar. Enligt miljöbalkens tredje kapitel får jordbruksmark inte tas ur bruk om det finns andra sätt att tillgodose viktiga samhällsintressen. Beräkningar från Skåne visar att det finns stor och hittills underutnyttjad potential för att producera el på lediga takytor. Däremot kan det troligen aldrig bli lika ekonomiskt lönsamt som att bygga stora enhetliga fält på jordbruksmark.

Hur mycket jordbruksmark är det som riskerar att omvandlas till storskaliga solcellsanläggningar?

Antalet ansökningar om att få bygga solcellsparker på jordbruksmark har ökat dramatiskt den senaste femårsperioden. Effekten förstärks av att de anläggningar som det planeras för nu är storskaliga (10-tals upp till över 100-tals hektar per anläggning) och i vissa fall skulle täcka större odlingslandskap om ansökningarna godkänns.

För upprätthållandet av en svensk livsmedelsproduktion är det här allvarligt. Troligen kommer det att leda till att lantbrukare, brukningskunnande, befolkning och historia försvinner från hela bygder, liksom även infrastrukturen för en bebodd landsbygd. Det är inte allt som talar för att sådana områden om 50 år åter kommer att brukas av nya generationer lantbrukare när solcellsanläggningarna monteras ner. Det finns heller inget facit på hur lång tid det sedan tar innan marken åter är brukningsvärd.

Källor:
Moscatelli, MC et al (2022). Soil properties changes after seven years of ground mounted photovoltaic panels in Central Italy coastal area. Geoderma Regional, 29, e00500.

Fabio Carvalho et al 2025 Plant and soil responses to ground-mounted solar panels in temperate agricultural systems. Environ. Res. Lett. 20 024003

Faktablad 2018. Hälften av Skånes el kan komma från solceller!